aktuellt

Senaste nytt direkt från marsvinsuppfödningen.

Dalias snöboll!

2016-05-04 09:26 | 0 kommentarer

malik4

malik2

malik

Dalias goding är en Self pe white-hane med maffig kropp, stora öron, vackra ögon och världens sötaste lilla, rosa pussmun   ! Pe white är och förblir en färg som gör mig lite extra knäsvag. Malik, som han heter, fick på köpet tre systrar och en extramamma i form av Chioma och hennes bebisar. De är otroligt söta som sätter sig bredvid honom för att hålla honom varm och Chioma både tvättar och matar när hans egen mamma äter.   


Förlorade kullar

2016-05-02 11:12 | 0 kommentarer

Säg den lycka som varar när man är marsvinsuppfödare! 

Imorse fick jag verkligen rensa tårkanalerna. Både Meridas och Dalias kullar hade kommit och det hade inte gått bra för någon av dem. Merida hade fått två enorma bebisar som hon antagligen haft problem med att krysta ut och Dalia hade fött två bebisar, var av en var död. Det blir ingen full arbetsdag idag... 


Läget under kontroll

2016-04-28 13:53 | 0 kommentarer

Hej och hå! Kastreringen gick superbra och Rocky är sitt vanliga, energifyllda jag. Härligt! Nu ska vi bara vänta ut läkningen, sen blir det dags för honom att få flytta in till några utvalda tjejer. Life is kurrrrr, som Rocky själv säger! 

Chiomas bebisar har nu blivit 5 veckor gamla och är tre väldigt charmiga töser. Alla har sina kvaliteter och jag tror mycket på alla tre. Luiana kommer att stanna av sentimentala skäl - hon är en kopia av sin mamma och det hade varit himla roligt att ha en ny liten vit hona att visa på kommande utställningar. Liuwa stannar för att hon helt enkelt är en supergris! Stor personlighet redan och ett ljuvligt uttryck. Hon har vitt i cresten, så hon kommer inte att bli någon utställningsgris (nåja, kanske en petstjärna), men å andra sidan tycker jag inte att det är särskilt viktigt i sammanhanget.

På lilac-fronten har jag bokat en ny, förhoppningsvis blivande avelshane från Niffer's i Danmark. Qashmir verkar inte vara superfertil, jag har sett honom para flera gånger nu, men tyvärr blir det inga bebisar ändå. Hans senaste parning (som jag har bevittnat) ägde rum för lite mer än en vecka sedan så det återstår att se om det blir något den här gången. Jag hoppas så klart det. 

Annars väntas det mest här i marsvinslandet. Snart kommer nya Saphira-bebisar och det börjar bokstavligt talat bli ganska spänt här nu - både Merida och Dalia exploderar snart... Dalia får antagligen en eller två bamsebebisar precis som vid sina tidigare kullar, men Merida har nog bakat sig en kvartett skulle jag tro. Som vanligt väntar jag med stor spänning! To be continued...


Ny kastrering på gång

2016-04-26 09:12 | 0 kommentarer

Idag kastreras sötaste Rocky, en riktigt härlig kille med stor och sprudlande personlighet. Jag tror att han kommer att få ett fantastiskt liv som kastrat och jag tippar att han blir en riktigt bra sådan med, han är nämligen en bestämd, ganska orädd och envis kille - egenskaper som passar en kastrat alldeles perfekt!  


Sov gott gammelgubben <3

2016-04-24 15:51 | 0 kommentarer

Min älskade gamla följeslagare Gus har stilla och högst odramatiskt somnat in idag. Han blev 6,5 år gammal och var aldrig sjuk på något sätt, han blev bara gammal och trött de sista dagarna.

Gus blev pappa till min första otter-kull och har haft en stor betydande roll för min lilac-uppfödning. Han kommer att bli mycket saknad...   

Gus
Gus, strax 1 år gammal på gräspremiär 2010.


Saphira's Luiana

2016-04-23 22:46 | 0 kommentarer

luiana4
En kopia av sin mamma Chioma :)


Olycka och elände!

2016-04-01 09:10 | 1 kommentarer

Ja, vad ska man säga om de senaste dagarna? Jobbiga. Mentalt dränerande. Förskräckliga. Typ något sådant. 

I förrgår hände det man alltid våndas över när man väntar på att en hona ska få ungar; allt gick åt skogen. Mamma Lumi och hennes ofödda ungar dog. Det är enormt svårt att beskriva hur man känner sig efter att man har fått uppleva något sådant. Det är bara helt och totalt fruktansvärt... Som att gå in i ett mörkt rum och inte hitta ut.

Tyvärr har jag inte riktigt kunna sörja fina Lumi och Lumibebisarna i någon vidare ro, för lilla Lopé, den största lemonhonan i Chiomas kull har behövt min omsorg. De andra småtjejerna började dia som de skulle, men inte Lopé så jag fick snabbt bli extramamma. Matning och allt gick bra fram tills igår, då Lopé fick diarre. Imorse var hon så dålig att det enda rätta var att låta henne få somna in. Nu gör hon Lumi med bebisar sällskap i marsvinshimlen och matte kan inte längre hålla tillbaka tårarna. 

Vår olycka slutar dock inte där, för som alltid kommer allt samtidigt. Igår var jag nämligen hos veterinären med Gretchen och Vega. Gretchen har troligen drabbats av lunginflammation och fick antibiotika med sig hem och på en röntgenbild kunde vi snabbt konstatera att Vega har en stor sten i sin urinblåsa. Vega är en fighter, så dagen till ära opereras stenen bort. Jag hoppas de repar sig, båda två, men mina tankar går först och främst till Vega, som först måste klara operationen.

Jag hade tänkt fotografera en massa marsvin de här dagarna, men jag har inte orkat. Det får komma om några dagar. Jag vet även att det ligger en del obesvarade mail i inkorgen - svar kommer så småningom! 


Chiomas påskpresenter!

2016-03-24 10:29 | 2 kommentarer

kullchioma2
Fr.v. Liuwa, Loerie, Lopé & Luiana

Igår fick äntligen Chioma sin efterlängtade kull, som visade sig bestå av fyra fantastiskt söta honor med crest. En cream, två lemon och en pe white - alldeles perfekta påskpresenter! Mamma Chioma har varit med förr och skötte förlossning och tvättning till punkt och pricka, men under gårdagen var både mor och barn ganska trötta. Nu hoppas jag att diandet kommer igång som det ska och att de snabbt piggar på sig!

Eftersom det är en "enfärgad kull" kommer det att få namn inspirerade av Afrika. Denna gång är vi framme på bokstaven L och undertemat blev av någon konstig anledning afrikanska nationalparker.

Största lemonflickan får namnet Lopé, inspirerat av en vacker nationalpark som mestadels består av regnskog i Gabon, Centralafrika. Hon har fått några enstaka vita strån i sin crest och ser ut att ha öronveck på ena örat. Förutom det är hon fruktansvärt söt med fin typ, stora ögon och härlig färg.

Den mindre lemonhonan har jag döpt till Liuwa, efter nationalparken Liuwa Plains som täcker stora savannområden i Zambia. Liuwa har fått ca 10% vitt i sin crest, men saknar öronveck. En riktigt söt liten tjej.

Vita tjejen får namnet Luiana, efter en nationalpark i Angola. Luiana känns som en stark och lite bestämd tjej och påminner så klart därför lite extra mycket om sin mamma. Hon har eventuellt ett mjukt öronveck, men det är inte säkert att det blir bestående. Annars mycket fin. 

Slutligen har vi Loerie, som fått sitt namn uppkallat efter en nationalpark i Sydafrika. Även Loerie har fått några vita små stänk i sin crest. Hon är mycket feminin och rar.

Alla tjejerna är på standby tills vidare. Svårt att bestämma vilken eller vilka av dessa små fantastiska varelser som ska få stanna!


Bebis-bildbomb

2016-03-17 08:54 | 1 kommentarer

fuzzykull

fuzzykull2

fuzzykull3

fuzzykull4

fuzzykull5

vulchurro2 vulchurro

camello camello2


Fuzzys och Arrox kull

2016-03-14 14:00 | 0 kommentarer

Så kom äntligen Fuzzys efterlängtade kull efter Arrox. Två knubbiga bamsebebisar satt torra och med plirande ögon och tittade tillbaka på mig när jag tittade in imorse  . Inte ett spår efter förlossningen gick att skåda - allt verkar helt enkelt ha gått superbra. Mamma Fuzzy ser ut att vara lite trött, men till freds och harmonisk med sina båda skyddslingar. Jag hade verkligen önskat mig en hona ur den här kullen, här vimlar redan av så många teddyhanar, men det blev ingen sådan denna gången. De båda underbart söta hanarna kommer alltså att bli till salu så småningom, men först ska de så klart få en fantastisk start på livet med sin mamma och mycket människokontakt.

Hur de ser ut? Ja, bild kommer snarast möjligen och jag lovar att ingen kommer att bli besviken!    


Humlas utveckling

2016-02-23 16:01 | 0 kommentarer

humla humla

humla2

humla3

Det är väldigt spännande att följa färgutvecklingen på en california, i detta fallet en buff california chocolate. Man kan verkligen tydligt se hur hennes färg har intensifierats, både i buffen och i chokladfärgen. Man kan även se hur teckningen har brett ut sig och blivit mörkare. Gissningsvis får hon inte så mycket mer teckning nu, ankungen har blivit en svan!   

Bonusbild:
humla2

 



Tillbaka och livet rullar på! :)

2015-08-20 12:14 | 0 kommentarer

Det var faktiskt helt underbart att komma iväg på en veckas semester! Det är första gången jag lämnar djuren så "länge" på över 6 år.

Här hemma har inte så mycket hänt, vilket jag får berömma min kära marsvinsvakt för. Det är nog inte lätt att ta hand om så många djur om man inte är van vid det ;). Det jag kan berätta med stolthet och glädje är framförallt att min lilla Jaira precis har fyllt 5 veckor och växer som bara den på alldeles egen hand! Hon är så hiiimla duktig, snacka om att ha fighting spirit och att lyckas trots bittra förutsättningar!

Sedan kan jag även berätta att Lumi är konstaterad dräktig med Wille! Det blir deras andra försök till att bli föräldrar och denna gång hoppas jag så klart att det går bättre än vid det första försöket. Det blir troligtvis ingen stor kull, jag tror det handlar om en, möjligtvis två bebisar som gömmer sig där inne. Spännande är bara förnamnet!

Slutligen slänger jag in en liten hälsning från syskonen Cassini, Epoxi och Juno som alla mår bra och växer precis som de ska. Med världens bästa mamma är det inte så konstigt :)


Bortrest

2015-08-09 23:03 | 0 kommentarer

Mellan den 10 - 17/8 är jag på semester i Cypern, det kan därför dröja att få svar.
Nya uppdateringar kommer när jag är tillbaka igen :)


Freaky & Vegas bebinos!

2015-08-03 22:09 | 0 kommentarer

Äntligen en frisk och välvuxen kull! 

kullazuwuzi

kulljhj


Kämpar på

2015-07-19 10:45 | 0 kommentarer

Det går inget vidare med min senaste kull och det börjar faktiskt bli väldigt svårt att upprätthålla någon slags positiv anda när så mycket tråkigt har drabbat oss den senaste tiden. Självklart funderar jag på om det är något i mina rutiner som brister, om höet har varit för dåligt etc. Svårt att komma fram till något rimligt svar. Man får bara försöka kämpa vidare och göra allt man kan.

Problemet med den här kullen är att de två största bebisarna inte vill dia. Hanen tvärvägrar och gör inga egna försök heller, medan honan har börjat göra några halvhjärtade försök - och jag hoppas att hon får lyckas, då kommer hon antagligen att klara sig. Jag hjälper till med stödmatning av dem, men hanen är svag och jag kommer troligtvis att få ta bort honom om det inte vänder. Så nej. Det känns inte alls kul just nu. 

Den minste lilla honan är däremot envis som synden och lärde sig snabbt var mjölken fanns. Hennes målmedvetenhet, livsvilja och glöd är förhoppningsvis det som gör att hon kommer att bli en stark och speciell tjej i framtiden. Om så blir fallet är hon en självklar keeper! 


Ibex & Valenzia

2015-07-17 22:03 | 0 kommentarer

Hos mig bor även några fina pettar. Två av dem är Ibex och Valenzia.

ibex1 ibex2
Saphira's Ibex

Ibex är sonson till min fina gamla teddyhane Peach och är son till bästa Dalia, med samma, ganska ovanliga färg; creamargente/lemon. Ibex pappa är saffronhanen Wilmot och till huvud och kropp finns många likheter där. Han är en mycket tjusig och reslig kille med äkta cobbykropp. Till sättet är han mycket försynt, snäll och försiktig.
Om allt går som planerat kommer Ibex att få bli pappa till någon kull och jag har även tänkt att han ska få komma med på några utställningar.

valenziavalenzia2
Niffer's
Valenzia

Valenzia är född hos Niffer's i Danmark och är en ganska tuff brud, med mycket skinn på näsan. Hon bor just nu med Vienna och hennes fyrlingar och det fungerar väldigt bra. Hon tar gärna på sig rollen som barnflicka och är en ganska snäll sådan. Vi får se hur framtiden kommer att te sig för henne, men jag tror och hoppas mycket på henne :)


Saffransbullar!

2015-07-15 14:11 | 1 kommentarer

Tre fina saffronbebisar har sett dagens ljus här vid lunchtid idag. Två flickor och en pojke, alla välmående och pigga än så länge. Mamma Gambia har skött förlossningen till punkt och pricka och tar nu välförtjänt igen sig med sina små. Hoppas allt kommer att gå fortsatt bra!

gambiakull


Nuläget

2015-06-22 10:31 | 0 kommentarer

Frid råder i marsvinslandet. Här finns inte några sjuklingar, inga som känns svaga eller gamla och det är fantastiskt skönt, man får inte glömma bort att njuta av allt som är "normalt" ;).

De nyblivna mammorna gör ett toppenjobb med sina små. Bodils (endast) två veckor gamla bebisar är redan väldigt självständiga. De vet var de har sin morsa, men väljer nog ännu oftare att äta på egen hand faktiskt. De är riktigt duktiga på att äta både hö och kraftfoder och har av kanske samma anledning rätt maffiga kroppar båda två. Arizona kommer stanna, som uppfödningens första riktigt tydligt tecknade californiahona. Hennes framtid kommer bli mycket spännande tror jag. Brorsan Texas kommer att bli till salu och kommer antagligen att charma sockorna av sin blivande husse/matte!

Chioma och hennes trillingar är även de en fröjd att se. Chioma är som en riktig mjölkko; hon hade lätt kunnat bli grundpelaren i ett mindre mejeri. Bebisarna trivs och frodas alldeles förträffligt. Både den vita honan och den vita hanen har börjat få mörka öron. Hanen har även fått mörkare pigment på nosen. Han är i nuläget den som känns mest självklar som california, men det är möjligt att även de andra två är det; teckningen tar ju lite längre tid på sig för de rödögda. Förutom att ha mest teckning är han lätt även den som visar mest av sin personlighet så här långt. Riktigt modig och nyfiken liten krabat - mamma upp i dagen. De andra är inte så dumma de heller, det går ju liksom inte att bli annat när man har Chioma som mamma... :)

Viennas gråa lilla gäng har också börjat ta sig. Dagen till ära har de börjat följa med Vienna ut på små vandringar och smakar allt mer på hö och kraftfoder. Minstingen är fortfarande ganska liten med sina 66 gram, men det är trots allt en ökning med 7 gram sedan födseln, så jag har inget utom gott hopp om att han kommer att klara sig. Vienna är som vid hennes första kull en riktigt hängiven mamma som tillbringar större delen av sin tid tillsammans med sina små. Bilder kommer troligtvis under morgondagen!


Grådjur!

2015-06-18 11:04 | 0 kommentarer

Då var nästa kull kommen i månadens babyboom! Den här gången var det Vienna som fick fyra små grå bebisar; tre hanar och en hona. Två av bebisarna ser ut att vara grey tan och de andra två ser ut att vara helt grå. Mamma och barn verkar må bra och som vid Viennas första kull är hon väldigt pysslig med sina små.

Saphira's Gråvarg, Self grey
Saphira's Gråsugga, Nonself grey tan
Saphira's Gråsäl, Self grey
Saphira's Gråsparv, Nonself grey tan

Bilder på båda kullarna kommer förhoppningsvis under dagen!


Både goda och dåliga nyheter...

2015-06-17 09:47 | 0 kommentarer

Börjar med de tråkiga nyheterna.

Lumi födde sin enda bebis någon gång under natten och tyvärr var det något som inte gick vägen vid förlossningen. Hennes bebis klarade inte sig... Lumi själv mår bra och kommer få ett nytt försök tillsammans med Wille. Bebisen var välskapt och såg jättefin ut. Väldigt tråkigt... :(

De goda nyheterna är desto mer upplyftande!

Chioma har fått en riktigt fin och välskapt kull på tre stycken stora och härliga bebisar! Weehoo! Två honor och en hane blev det. Hanen och en av honorna är pe white och den andra honan är pe golden med lite vitt i cresten (som verkar vara en liten signatur som pappa Freaky lämnar efter sig). Fruktansvärt söta alla tre så klart! Med pe goldenhonan står det där med klart att Chioma bär på rödögt och därför kommer jag att regga Nevada ur hennes första kull som pe white california lilac. Det är ännu lite för tidigt att säga om ungarna är calis eller "vanliga" selfar. Syskonen ser i alla fall ut att ha bra pigment, dvs de som är vita har rosa öron och trampdynor och saknar "sot" och goldentjejen har goldenfärgade öron och tassar. Duktiga, underbara Chioma mår hur bra som helst och har verkligen varit helt obekymrad hela dräktigheten igenom och bebisarna ser också ut att må bra. Stor lättnad och ändå rätt mycket glädje dagen till ära!  


En vanlig städvecka hos Saphira

2015-06-13 12:36 | 0 kommentarer

IMG_1057
Stallchefen Nova bestiger Mount Säckus.

Det här är det typiska resultatet efter en veckas burstädning hos oss. 10-12 industrisopsäckar fylls och släpas sedan iväg. Det är utan tvekan en dag då jag inte sticker till gymmet... På grund av min opererade hals får jag egentligen inte lyfta säckarna överhuvudtaget, men den här gången hade jag ingen hjälp och då har man ju inte så mycket till val. Containern i bakgrunden hyrs till detta ändamål för en kostnad av ca. 500 kr i månaden. Den behöver tömmas ungefär varannan månad. Ibland är det värt att betala för tidssparande och smidighet.

Samtidigt som det går åt alla dessa sopsäckar till avfall varje vecka, går det åt ungefär 1,5 - 2 spånbalar för att fylla på i alla burarna. I mina våningsburar används även tidningar i botten, så varje vecka går det åt inte mindre än +100 st. Sist men inte minst; allt detta städande lägger jag ungefär 8-10 timmar på, varje vecka. Det är tidskrävande, men roligt att ha många djur att ta hand om. 


Saphira's Dinky

2015-06-10 11:55 | 0 kommentarer

När stackars lilla Konrad blev ensam efter att Eliot gått bort behövde han så klart en ny vän. Valet föll på lilla Dinky, som tidigare bodde i min hanflock (yes, den måste jag berätta mer om i ett annat inlägg för den är superhäftig!). Dinky är snart tre månader fyllda, fortfarande väldigt mycket bebis, men oerhört trevlig och okomplicerad. Det var inte några problem att sammanföra killarna what so ever. Först fick Dinky bada, torka lite och sen bar det direkt av till buren där Konrad väntade. Inga konstigheter alls. Hanar är många gånger snäppet trevligare än honor kan jag tycka ;) 

dinky dinky2
dinky3 dinky4
dinky5 dinky6
På bilderna kan man se lite hur Dinkys färg ser ut. Han är inget mindre än cinnamonargente/white, eller möjligtvis beige/white fox. En riktig läckerbit som dessutom har supertemperament!


Sov gott Eliot...

2015-06-09 11:21 | 1 kommentarer

Finaste, älskade Eliot har somnat in. Han var gammal och skruttig och hade svårt att hålla vikten mot slutet. Det finns en miljon saker att säga om honom, bland annat att han var en av de snällaste hanarna jag någonsin har haft. Aldrig otrevlig mot någon burkompis, bara lugn och trygg. Jag och din kompis Konrad kommer sakna dig massor bästaste Eliotgris.

Detta år har varit ett sorgens år, många goa gamla godingar har försvunnit. :(

Eliot

Eliot


Bodils tvillingar

2015-06-07 20:17 | 1 kommentarer

bodilkull4
bodilkull3
bodilkull2
bodilkull1

Imorse hade Bodils bebisar äntligen kommit! Två stora, torra och alldeles utsökta karameller satt snällt och väntade i en hörna av stora flockburen när jag tittade in. Bodil verkar vara en mycket duktig mamma än så länge och hade ju klarat förlossningen (till synes) utan några problem. So far so good!

Pojken är pe golden med lite vitt i cresten och kommer att få heta Texas Chili och flickan är cream och kommer få namnet Arizona Desert. Nu återstår det bara att se om någon av dem kommer att få californiateckning. 


Lite om de väntade kullarna

2015-06-04 16:06 | 0 kommentarer

Nu närmar sig Bodils bebbning med stormsteg och magen har faktiskt börjat ge sig till känna den här sista veckan. I slutskedet på dräktigheten händer mycket, så jag hoppas så klart på välartade bebisar som inte blir för tidigt födda och som föds med ordentliga födelsevikter. De kommer att födas i den stora honflocken som väl har ca 7m2 yta och det blir första kullen i just den (väldigt stabila) flocken. I vanlig ordning börjar det bli lite pirrigt nu, jag är alltid lika nyfiken på vilka de är som gömmer sig i magen; hur de ser ut och vad de kommer att få för personligheter. Det ska även bli mycket spännande att se om någon får californiateckning och hur det i så fall kommer att se ut på eventuella lemons eller pe goldens (en lemon med beige- eller lilacfärgad teckning hade ju varit ögongodis!). Bodil mår i alla fall bra och är en riktig atlet, så jag tror och hoppas på en enkel förlossning.

Innan veckan är slut misstänker jag att jag även kommer att kunna konstatera dräktighet på Jolly (som har fått fin kulmage) och eventuellt även på Lumi. Jollys viktuppgång råkade jag klantigt nog radera från mina anteckningar, men jag är nog faktiskt rätt övertygad om att hon väntar smått, bara med tanke på den där begynnande magen. Lumi är en annan femma, hon är lurig till tusen... När jag kände på henne senast fick jag för mig att hon nog var dräktig i vecka 5, men ibland har jag helfel, så i slutändan kommer jag att få gå på om jag kan känna rörelser i magen eller inte. Då blir det att prompt flytta ut damen från Wille och istället flytta in henne till Onyxia och Fuzzy, som just nu delar en 200x60-våning ensamma.

To be continued...     


Skugga, Heena och Nevada

2015-06-01 17:48 | 0 kommentarer

skugga6 skugga5
Emeo's Skugga

Så här snygg, muskulös och fin är fröken Skugga, strax fyra månader efter att hon fött sin första kull. Om cirka tre veckor kommer jag åter igen att börja kika efter tecken på brunst och i så fall kommer det att bli en dejt med min egenuppfödda Rasputin (efter SCh DKCh Duetten's Bamse och Saphira's Faros at Alexandria). Ungarna blir svarta foxar, men det är även 50% chans att Raspen är lilacbärare och i så fall kan det även bli lila foxar - vilket jag så klart hoppas på.

heena5 heena4
Saphira's Heena

Heena har jag varit lite dålig på att visa upp, men den som har varit inne och tittat på hemsidan lite då och då kanske kommer ihåg henne som jättebebisen som föddes i sista kullen förra året. Nu börjar jättebebisen bli en stor tjej minsann - hon växer som bara den både till kroppen och i sin personlighet. Utseendemässigt är hon verkligen pappa Wilmot upp i dagen; brett huvud, samma uppsyn och troligtvis får hon samma typ av kropp (vilket på intet sätt är negativt då det är hans utseendemässiga styrkor). Hennes färg är på tok för ljus för att vara en "bra" buff, men en helt underbar petgris är hon ju definitivt. Vi har varit iväg på en utställning tillsammans hittills och förhoppningsvis blir det några fler framöver. Tills dess tränar vi mer på att bara mysa! ;)

nevada nevada3
Saphira's Nevada Grande

Lilla (faktiskt ganska stora), fina Nevada som föddes i min första cali-kull blir jag ärligt talat inte riktigt klok på. Öronen har varit så där mörka under flera veckors tid nu, men övriga teckningspunkter ser ut att ta lite mer tid på sig, även om det i vissa ljus ser ut att komma lite mörkare pigment på tassar och nos. Färgen på öronen avslöjar att hon inte är en pe white, men jag vet inte riktigt om man kan utesluta himalaya, innan man är helt säker på att hon är en "äkta" cali som sin bror. Ganska spännande faktiskt. Nevada är annars en tjej med mycket skinn på näsan som tar för sig och som tar det mesta med en ganska avslappnad attityd.    


Bilder!

2015-02-23 19:25 | 2 kommentarer

rbebbar3
rbebbar2
rbebbar

Raiyas och Lincolns bebisar.

sbebbar3

sbebbar2
sbebbar

Skuggas och Lincolns bebisar.


Mer bebisuppdatering...

2015-02-23 11:34 | 2 kommentarer

Skugga med bebisar mår bara bra - jag kunde inte vara gladare! Nu har bebbarna passerat en bra bit över sina födelsevikter och smakar friskt på allt som finns runt omkring dem. De är härliga alla tre; modiga, ganska nyfikna och tar hanteringen med ro. Skugga har blivit en helt annan gris sedan hon blev dräktig (myyycket mer tillgiven och kontaktsökande) och bebisarnas styvsystrar Merida och Vanessa är ju på teddyvis coola av sig, vilket utan tvekan smittar av sig. Nöjd! Jag vet att många väntar på bilder och jag ska försöka få till några ikväll, så håll till godo ;)

Raiya, som var stor som ett hus, fick ju även hon sina bebisar till sist. Förlossningen verkar ha gått bra, för när jag tittade till henne på morgonen satt tre torra och fina bebisar med plirande ögon vid henne. Stooora bebisar ska tilläggas! Jag som bara fick små, klena bebisar förra året tycker nog det är väldigt positivt med den här lite större trenden (bättre foder i år?). En av de uppfödningar som jag ser som en av mina främsta förebilder och som får väldigt många kullar, får ofta bebisar i den här storleken och dödligheten bland hennes ungar är nära på noll. I vilket fall som helst mår Raiya perfekt - hon är precis som Skugga en väldigt duktig mamma som sitter mycket med sina små. Två av bebisarna har börjat ta sig lite smått, medan flickan ligger lite efter. Förhoppningsvis vänder det även för henne. Dräktiga teddyhonan Vega har flyttat in till Raiya med små och avlöste där med Vienna som fick flytta till en annan kompis. Vega är en typisk teddy; väldigt orädd, trygg, nyfiken och vänlig - ett perfekt sällskap till Raiya, som ibland kan vara lite åt det nerviga hållet. Vegas sällskap har hittills gjort mycket gott, så det var nog ett väldigt bra beslut.

So far, so good... Befarade en betydligt skakigare start på året så jag är både tacksam och lättad över att allt är precis så som det ska vara! :)

Nu väntar jag med spänning bara på Dalias små karameller, sen kommer det vara lugnt på bebisfronten igen några veckor. Bara att njuta av alla små som ska kelas med och som ska lära sig så mycket som möjligt om livet.   


Liten uppdatering

2015-02-19 12:51 | 0 kommentarer

Mitt i allt blev jag sjuk och det är därför bilder och vidare uppdatering har uteblivit. Skugga med bebisar mår i alla fall hur bra som helst och det är helt fantastiskt att se hur de små gör framsteg efter framsteg. Nu är de ute och springer med mamma titt som tätt, busar lite med Merida och Vanessa och är allmänt bebis-underbara! En av tjejerna kommer att stanna, men båda är fina så jag inväntar Raiyas kull innan jag bestämmer mig helt. Hanen är också jättefin, men lite övertecknad, precis som sin pappa. Alla tre har fått mamma Skuggas lite ljusare, riktigt läckra lilacfärg som blir så fin tillsammans med rosa näsor och öron!

Namnen är denna gång lite inspirerade efter Sagan om Isfolket. Tanken är att alla grisar som föds i det lila projektet ska få "släktnamnet" av Silverklo i stamtavlenamnet. "Förnamnen" följer mammans namn, så Raiyas bebisar kommer att få namn på R.

På tal om Raiya, så är hon, som tidigare nämnt, gigantisk och det dröjer inte länge innan hennes småttingar bör dyka upp. Jag tittar till henne ganska ofta, för lite orolig över hur många bebisar hon bär på är jag allt. Blir det många, eller om de är väldigt stora kanske det blir tufft för henne. Håll tummarna!


Första kullen är här! :)

2015-02-16 11:37 | 2 kommentarer

Äntligen fick Skugga sina bebisar! Fyra små söta lilacbebisar låg hos henne när jag tittade till henne alldeles nyss. En var tyvärr död, vet inte vad som kan ha hänt med honom. :( De andra tre såg i alla fall ut att må bra, de var fortfarande fuktiga, så jag tog inte upp dem för koll nu. Mer info kommer senare, nu ska mamma och barn få lite lugn och ro :)